Tre element återkommer längs varje rutt på den här kusten. Det första är vatten: det finns inga källor längs rutterna, och på sommaren stiger förbrukningen snabbt. Det andra är marken: kalksten, ofta polerad och hal, med exponerade sektioner. Det tredje är markeringen, som varierar från god till obefintlig längs samma rutt.
En praktisk konsekvens följer av detta: lokala guider på de krävande rutterna är inte en lyxservice. De känner passagerna, vattensituationen och flyktvägarna om något går fel.
För dem som vandrar utan stöd är det kloka tillvägagångssättet att börja med korta panoramaledar, bedöma terrängen och först därefter ta sig an nedstigningarna till vikarna eller de inre ravinerna.
